Tro – en politisk kraft
Andreas Linderyd & Carl Henric Svanell (red.)
Verbum, 2014
Vi lever i en tid där religionens plats i samhället håller på att omförhandlas. Det innebär att all diskussion kring ämnet är viktig och välkommen. Denna antologi innehåller texter av personer med en rad olika infallsvinklar: ett par kyrkoledare, en expert, en politiker och några journalister. Samtidigt måste man konstatera att det här knappast kan kallas en bred grupp skribenter. Dessa människor har alla redan en plattform i det offentliga och därmed en ganska given roll. Boken skulle ha vunnit mycket på att inkludera några mera otippade röster. Var är den kristna aktivisten? Var är invandrarrösterna?
Mest utmanande blir därför professorn i statsvetenskap Marie Demker som är den enda som tydligt ifrågasätter svensk kyrklighets sätt att delta i samhällsdebatten. Hon ser en kyrka ”fullt upptagen med redan definierade mål som jämställdhet, tolerans, hållbarhet och rättigheter” och efterlyser teologiska svar i frågor som djurens plats, arbetet som livsuppgift, marknadens funktion – svar som skulle kunna komma ”väldigt långt från den politiska mainstream-modellen”.
Ärkebiskop Antje Jackelén kommenterar med skärpa debatten kyrka – skola. Hennes poäng är att som religionen nu diskuteras i skolan lär sig barnen att religion som sådant är farligt. Det är inte någon god utgångspunkt att närma sig en värld där religioner faktiskt existerar och spelar en roll.
Erik Helmerson, ledarskribent på Dagens Nyheter ger en inblick i hur frågor om religion behandlas på en stor nyhetsredaktion där 90% är ”religiösa analfabeter”, men där insikten om att den tänkta rätlinjiga sekulariseringsprocessen har komplicerats börjar sprida sig.
Man slås av känslan att bokens titel är fel vald. Det handlar inte om tro som politisk kraft utan om trons plats i det svenska samhället. Om det där finns rum för en verkligt teologiskt driven politik förblir öppet.