Leonard Cohen släppte ett sista album och lämnade jordelivet. Denne man som under så många år skrivit musik i gränslandet mellan tro och tvivel, judendom och kristendom, hopplöshet och extas. När jag nu tänker på hans gärning är det inte den söndertolkade ”Hallelujah” jag vill minnas, utan istället senaste skivans titellåt ”You Want It Darker”. Rent teologiskt och musikaliskt är låten en fantastisk hybrid: den har en synagoga-kör (kanadensiska Shaar Hashomayim, närmare bestämt – en synagoga med vilken familjen Cohen har en 150-årig historia), kantor Gideon Y. Zelermyer – och en orgel. Först sjunger denna kör öppningen till den judiska kaddishbönen, en bön för sörjande – och raden därefter sjunger de om en Gud ”Villified, crucified, in the human frame”. Jesus Kristus, alltså.
Cohen, כֹּהֵן, kōhēn, är det hebreiska ordet för präst, och den som bär namnet är släkt på faderssidan med tempelprästerna i Jerusalem. Detta släkte måste därför stå redo att tjänstgöra om templet en dag byggs upp igen. De måste därför följa vissa lagar: de får inte gifta sig med frånskilda kvinnor eller konvertiter till judendomen, och inte heller komma i kontakt med avlidna kroppar. Men här har vi en Cohen som alltid tyckts fascinerad av Jesus, som en gång sade att Han gav uttryck för ”A generosity that would overthrow the world if it was embraced because nothing would weather that compassion.” Christianity Todays runa beskriver fint Cohens förhållande till den Frälsare som han kanske aldrig helt kunde ta emot, men som han tycks ha längtat efter att lära känna.
Men hur ska vi förstå ”You Want It Darker”, en sång som både ropar ”Hineni, hineni” – Abrahams ord när han förberdde sig för att offra Isak – och klagar över ”a help that never came”? En text som samtidigt deklarerar ”I’m ready, my Lord” och saknar en kärlek som inte visade sig? Jag väljer att se den som ett ärligt rop till Gud, en slags psalm för vår tid. Vi kan dra oss till minnes Psalm 88, till exempel, kanske den enda psalm i Bibeln som inte slutar i hopp.
Men jag ropar till dig, Herre,
om morgonen möter dig min bön.
Varför, Herre,
förkastar du min själ?
Varför döljer du
ditt ansikte för mig?/…/
Mina nära och kära
har du fjärmat från mig.
I mina förtrognas ställe
har jag bara mörker.
Sådana känslor är också del av den troendes liv. Det visste Leonard Cohen. Frid över hans minne!
You Want It Darker
If you are the dealer, I’m out of the game
If you are the healer, it means I’m broken and lame
If thine is the glory then mine must be the shame
You want it darker
We kill the flameMagnified, sanctified, be thy holy name
Vilified, crucified, in the human frame
A million candles burning for the help that never came
You want it darkerHineni, hineni
I’m ready, my lordThere’s a lover in the story
But the story’s still the same
There’s a lullaby for suffering
And a paradox to blame
But it’s written in the scriptures
And it’s not some idle claim
You want it darker
We kill the flameThey’re lining up the prisoners
And the guards are taking aim
I struggled with some demons
They were middle class and tame
I didn’t know I had permission to murder and to maim
You want it darkerHineni, hineni
I’m ready, my lordMagnified, sanctified, be thy holy name
Vilified, crucified, in the human frame
A million candles burning for the love that never came
You want it darker
We kill the flameIf you are the dealer, let me out of the game
If you are the healer, I’m broken and lame
If thine is the glory, mine must be the shame
You want it darkerHineni, hineni
Hineni, hineni
I’m ready, my lordHineni
Hineni, hineni
Hineni
Jag läser sången som en sorts judisk efter-förintelseteologi. Där Gud är som en sorts tynande veke i mörkret. Passar ju också in på Jesus som blir utstampad av människorna
Jag väljer att denna text som ”Hallelujah”, fast allt är fel och trasigt prisas ändå Gud. Hineni används på flera ställen av Abraham i 1Mos ”här är jag” och jag är redo att möta dig, Gud som Abraham.
Leonards röst och styrkan som funnits/finns i den har alltid fascinerat mig. Jag som icke troende tolkar sången som att han är tillfreds med det oundvikliga ( i’m ready my lord”) men att han också oroas över hur världen ser ut idag och att han bär med sig sitt judiska arv (Hineni), som ett sista rop till någon som kan/vill/orkar höra…. fantastisk låt oavsett tolkning.
Jag lyssnar på låten i förtvivlan medan skatteverket utreder min enskilda firma. Har missat att man ska bokföra sig själv två gånger. De korsfäster och fördriver oss tekniskt intresserade individualister och kväver oss i byråkrati. Ett socialistiskt helvete möter mig varje morgon … if you are the dealer let me out of the game. Amen.