Postsekulär svensk universitetsteologi

Så akademin är postsekulär – men vad innebär det för svensk universitetsteologi. Hur teologisk är det idag möjligt att vara inom akademin i Sverige idag? Jayne Svenungsson, Ola Sigurdson och Mattias Martinsson, som företräder ämnet på tre teologiska utbildningar i landet, ger besked:

Vid sidan av den kritiska och självkritiska hållningen hos den samtida systematiska teologin tillkommer även en konstruktiv dimension. Uppgiften hos en vetenskaplig teologi är inte bara att återge vad andra har uttryckt av teologiskt intresse. Som kritiskt reflekterande vetenskap om människans religion har teologin också en egen röst och kan mycket väl resonera om hur vi skall tala om Gud på ett fruktbart sätt i dag. Det betyder inte att den systematiska teologin ser det som sin uppgift att vara proklamatorisk, vilket vore att förväxla dess uppgift med det religiösa vittnesbördets. Dess bidrag består snarare i att presentera kritiska tankemöjligheter i ljuset av samtidens utmaningar. Den systematiska teologins modus är snarast konjuktivets och har sålunda med hypotetiska eller möjliga förhållanden att göra: så här skulle vi kunna tänka om Gud, kyrka, man, kvinna etc. Den konstruktiva dimensionen består emellertid inte i att presentera ett antal tankemöjligheter som ett rikt smörgårdsbord där religiösa kunder kan välja vad som faller dem i smaken; till uppgiften hör ockås att kritisk diskutera varför ett alternativ är att föredra framför ett annat.

Ur Systematisk teologi – en introduktion, s 16

Översatt: Man får argumentera för en teologisk övertygelse, men man får inte argumentera för övertygat!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.