Osynlig ekumenik

I helgen uppmärksammas som bekant 500-årsminnet av reformationen genom ett möte i Lund som anordnas gemensamt av Lutherska världsförbundet och Vatikanen. Eftersom jag tröttnat lite på nyhetsförmedlingen vände jag mig till en favoritprofet, Emilia Fogelklou, för en kommentar. I uppsatsen ”Ekumeniska rörelser”, publicerad i Form och strålning (1958), skriver hon:

Djupt under trosburna framsteg på olika punkter inom olika kyrkosamfund växer, tror jag, inom dem alla, samma hunger efter religiös förnyelse, en hunger som blir allt tydligare också utanför de religiösa sammanslutningarnas råmärken. Längtan gäller ju en verklighet, som inte är fastbunden vid våra föreställningsnät, anstalter eller ens symboler. Bävande anar man osynligt arbete i själarnas värld, inte med utanförställning för intellektet, utan med alla krafter aktiverade. – Sökare blir finnare.

Det går många anonyma ”präster” ibland oss i våra världsliga sammanhang. Framför oss ligger en gudsrikestanke, vars strålvidd vi ännu inte kan fatta. Den torde ej vara begränsad till vår lilla planet, som ju kan dö, ja, bli dödad av – sina egna.

 

Kommentera