Om mätbarhetssamhället: ett samtal med Jonna Bornemark

Genom Cusanusprojektet – ett projekt för att främja dialog kring frågor som rör relatioen mellan vetenskap, livsåskådning och religion – har jag (Christoffer Skogholt) och Erik Åkerlund en religionsfilosofisk podd, i samarbete med Tidningen Dagen.

Vi har i anslutning till våra poddavsnitt också bloggat om tematiken i våra samtal, på Cusanus.se. I och med att Cusanusprojektet snart tar slut kommer vi att numera blogga på Läsarna.se. (Under resten av detta år kommer vi att publicera dessa inlägg både på Cusanus.se och Läsarna.se.)

Det senaste avsnittet publicerades för en dryg vecka sedan och var ett samtal med Jonna Bornemark (vars bok Kroppslighetens mystik presenterades av Alva Dahl här på bloggen) som är docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola.

Samtalet kretsar kring Bornemarks analys av vad hon kallar för ”mätbarhetssamhället” – att vi fått ett allt större fokus på det som går att mäta, det vi kan dokumentera att vi har gjort. Detta är ett problem inom offentlig sektor och problemet har accentuerats genom den organisatoriska modell som kallas för New Public Management.

Detta fokus på det mätbara gör något med vår uppmärksamhet och blick. Vi kan bli mindre receptiva för behoven i den konkreta situationen, men som inte nödvändigtvis är dokumenterbart eller reglerat att vi borde göra.

Detta har flera effekter, varav en är det kan bli så att själva verksamheten blir sekundär och dokumentationen blir primär. Istället för att vara ett hjälpmedel för verksamheten blir verksamheten centrerad kring det som dokumenten stadgar; det sker en ”förpappring” av dynamiska verksamheter.

Bornemark närmar sig denna problematik med hjälp av 1400-talstänkaren Nicolaus Cusanus och dennes förståelse av begreppen ”ratio” och ”intellectus”.

Intellectus förstås som en receptivitet för både det specifika, det partikulära i just den här situationen men också som en receptivitet för det högsta, oändliga – Gud.

Ratio är det mer kalkylerande förnuftet som börjar jobba efter att intellectus öppnat tanken för nya verkligheter. Bornemark menar att fokuset på det dokumenterbara och mätbara är ett uttryck för att ”ratio” får en för stor plats i sökandet efter en god verksamhet och ett gott liv.

Det här är intressant för filosofi har, traditionellt sett, att göra med sökandet efter det goda livet. Och frågan om filosofins plats i människans liv är något som vi inleder vårt samtal med.

Lyssna gärna på samtalet!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.