Läsarpodden: Shownotes (E1: Sapiens)

LOGOstor 2

Här kommer shownotes till det första avsnittet av läsarpodden, som du kan lyssna på här. Vi diskuterar Sapiens: En kort historik över mänskligheten av Yuval Harari. Du kan köpa boken här, och om du inte dröjer för länge kan du dra nytta av den rabatt som Bokus och Natur & Kulturt ger läsarpoddens lyssnare genom att använda rabattkoden ”sapiens”.

Introduktion
Vi som samtalar i Läsarpodden heter Joel Halldorf & Patrik Hagman. Vi är båda teologer och skribenter. Joel har disputerat vid Uppsala universitet, arbetar numera på Teologiska högskolan Stockholm och skriver bland annat i tidningen Dagen. Patrik är disputerad vid Åbo Akademi, där han också är docent & undervisar. Han har skrivit flera böcker, som bland annat givits ut på Artos förlag.

Musiken i programmet har vi fått låna av den fantastiska Loney Dear (som spelade för Emmy Lou Harris på Polarpris-utdelningen tidigare i år). Låten grekerna kan ni höra i sin helhet här.

I: ”Vad står detta för, egentligen?”
I detta första segment pratar vi om Hararis ”spionsatellitsperspektiv” på historien – ett perspektiv som ibland kallas för big history. Vi konstaterar både att han har fel i en del detaljer och att han tas emot som en samtidstolkare, och utlovar länkar till recensioner angående det. Så här kommer de: På svenska finns två bra recensioner av både SvD och DN. Den allra bästa recensionen (av de 20-tal jag läst…) är dock denna, från Wall Street Journal. Här påpekas också en del fel i boken. En av de mer animerade recensionerna kommer från The Guardian, som menar att ”Harari hates ‘modern liberal culture'”.

Vi nämner Jared Diamond som vars bok Vapen, virus, vete finns här.  För en svensk författare om jägar-samlar-kulturen borde vi nämnt Lars Berg, Gryning över Kalahari.

Slutligen måste jag givetvis rätta Patrik, som påstår att ”vi är båda 70-talister”. Det stämmer inte alls på mig!

II. Den oändliga historien
Här berör vi frågan om relationen mellan evolutionsteori och Bibelns skapelseberättelse, vilket är en stor och spännande teologisk fråga. På svenska kan man läsa Guds språk (Libris förlag) av Francis Collins om detta (tidigare utgiven som Evolutionens Gud). I USA har det under våren/sommaren varit en intressant diskussion om ”the historical Adam” i anslutning till magasinen Behemoth och Books & Culture, som ges ut av Christianity Today. En av de mer engagerade i debatten är Peter Enns, som bland annat har ett utförligt inlägg om frågan här. Den moderna klassikern i fråga är dock den katolske teologen Teilhard de Chardain.

Idén om att berättelsen om Kain och Abel speglar ett civilisatoriskt minne av kampen mellan jordbrukare (Kain) och jägar-samlare (Abel) har bland annat föreslagits av författaren Daniel Quinn. Om Feuerbachs religionsteori kan man läsa här.

III. Filip frågar
Frågan om homo neanderthalensis som Guds avbild kom från Filip. För lite kunskap om neanderthalarna kan man så klart läsa wikipedia, men det finns också ett utmärkt avsnitt av BBC:s vetenskapspodd In our time där tre experter samtalar om temat.

IV. Den postsekulära analysen
Postsekularitet är ett begrepp som både jag och Patrik svänger oss med med en del. Det är en beteckning för vår tid som tar fasta på att vi lever efter den tid (1900-talet) som såg det sekulära som neutralt och rationellt, och religionen som irrationell. Nu är det annorlunda – vi förstår på ett annat sätt att alla är religiösa, oavsett om de bekänner sig till en religion eller inte…  Om man vill fördjupa sig kan man läsa Ola Sigurdsons Det postsekulära tillståndet. Kritiken av den liberal tron på mänskliga rättigheter finns tidigt, och kanske starkast, hos Alasdair MacIntyre, i dennes After Virtue. En annan som plockat upp dissonansen mellan västerlig scientism och tro på mänskliga rättigheter är Brad Gregory i The Unintended Reformation.

Anledningen till att jag ber Patrik förklara apateia är att han skrivit sin a avhandling om Isak Syriern. Den kan man köpa här om man har 1500 kronor över!

V. Gilgamesh-projektet
Googla det!

VI. Nästa bok!
I september läser vi David Thurfjells högintressanta Det gudlösa folket om religion och sekularisering i dagens Sverige. Köp boken på Bokus och använd ”gudlös” som rabattkod, så får ni en ordentlig rabatt! Ställ frågor till oss, enklast via våra twitterkonton – här och här. Avsnittet  kommer på Dagen i början av oktober. Vi hörs då!

5 thoughts on “Läsarpodden: Shownotes (E1: Sapiens)

  1. Ett mycket bra bokval ni gjort och ett mycket spännande poddsamtal kring det – tack så mycket för detta!
    Själv har jag ännu så länge tyvärr bara hunnit läsa de första kapitlen av Harares bok Sapiens men efter att läst det lilla jag gjort och nu lyssnat på er har jag likväl två elementära frågor att ställa till er som teologer. Båda frågor har koppling till den bibliska urberättelsen (Gen 1-11) som ert samtal kretsar kring.
    Fråga nummer ett. I början av boken finns som ni säger i podden ett kapitel rubricerat ”kunskapens träd”, vilket synes vara en klar anspelning på den bibliska urberättelsen (Gen 2) och således ett givet tema för teologer att kommentera.
    Hos Harare blir detta ”kunskapens träd” en symbol för den kognitiva revolutionen och ni diskuterar relevansen av denna sammankoppling i er podd.
    Här kan jag som Bibelläsare och kristen inte låta bli att undra: Var står det skrivet om ”kunskapens träd” i vår Bibel? I den Bibel jag har talas det inte om kunskapens träd utan snarare om ”trädet som ger kunskap OM gott och ont” (Gen 2:17) . Borde inte ni som kristna teologer ha kommenterat denna uppenbara skillnad och lakun i Harares anspelning på den bibliska berättelsen?
    En sådan kommentar kunde ha varit särskilt läglig som Patrik på ett förtjänstfullt sätt var detta på spåret när han hos Harare efterlyste ett framhävande av etiken som något specifikt mänskligt, detta att människan har ett val att göra mellan olika värden att leva för här i världen. Vid denna punkt kunde ni som teologer ha pekat på att Harare i sin (naturvetenskapliga?) tolkning faktiskt kapat kunskapens träd med sin yxa så att timret i den i inte längre klart och tydligt handlar om en ”kunskap OM gott och ont” utan i stället om ”kognition” och inte mycket mer.
    Fråga nummer två gäller ert tal om ”syndafall” i podden. Även här kan jag som läsare undra: Var står det skrivet om detta i den bibliska urberättelsen som bildar bakgrund för ert samtal (Gen 1-11)?

    1. Harare sysslar inte med bibelexegetik utan hans hänvisningar är väl mera till den plats föreställningarna om kunskapens träd och syndafallet har i vår kultur i allmänhet. På det hela taget är han ju inte särskilt imponerad av religion även om han erkänner religionernas historiska betydelse. Ska försöka få tid att skriva ihop ett blogginlägg om religionens roll i hans beskrivning än av dessa dagar.

      1. Tack för svar.
        Vilken ”plats föreställningarna om kunskapens träd och syndafallet har i vår kultur i allmänhet” beror förstås på hur vi läser dessa texter och här har teologer en viktig roll att spela.
        Om man ex v inte tycker att ”kunskapens träd” är en bra återgivning av den ursprungliga texten så bör man förstås påpeka det och som teolog bidra med att på bästa möjliga sätt korrigera missuppfattningar kring det. Därför anmärker jag ännu en gång att Bibeltexten/B2000 inte talar om ”trädet som ger kunskap” utan om ”trädet som ger kunskap om gott och ont” (Gen 2:17). Man behöver inte vara Bibelexeget/teolog eller vara ”imponerad av religion” för att inse detta – det räcker med att vara läsare och återge källor korrekt.
        Detsamma gäller det flitigt förekommande talet om ”syndafall” som inte bara du och Joel Halldorf utan många pastorer/präster använder. Det är också ett ord som inte finns i dessa texter (Gen 1-11) – i alla fall inte vad jag känner till. Är man därför teolog som ni kunde detta vara värt att påpeka, särskilt som det förekommer mycket missuppfattningar kring dessa föreställningar.
        Alternativt bör man kunna motivera varför man använder sig av det.
        Även på denna punkt var ni nära detta när Joel Halldorf nämnde den annorlunda läsningen av Gen 2 som ett “fall in i jordbrukssamhället”. Men, var fick Joel Halldorf ordet ”fall” ifrån?
        När jag läste i Lund för många år sedan fick jag lära mig en princip som lärarna där kallade ”ad fontes” och som lär betyda ”tillbaka till källorna” om jag minns rätt och där källa kan ha en dubbel innebörd. Härav min fråga till er: ”Var står det skrivet?” För mig är det en fråga som ständigt bör vara självklar för den som vill kalla sig ”läsare” och det är ju det stiliga namnet på denna hemsida.
        Jag ser därför fram mot ditt blogginlägg om Harares syn på religionens roll.
        Jag ser även fram emot nästa podd där ni åter lyckats med att göra ett bra bokval, tycker jag. Keep on showing! Det vore kul om ni i den podden kritisk granskar Thurfjells användning av begreppet ”esoteriker” (har inte läst boken men vet att han använder denna term, en term du själv använt och tidigare skrivit om) och även gärna tar upp frågan jag tidigare ställt dig – den om det religionssociologiska fenomenet ”andlig men inte religiös”. Och vill du/ni kontakta mig för mer feedback kring detta är det OK. Keep on s(w)inging!

  2. Härligt att ni är igång!
    Fråga: Finns podden som podcast med RSS-flöde, eller att ladda ner som ljudfil? Det är så jag brukar lyssna på poddar…

Kommentera