Den 2 september firade man under medeltiden i Skara stift en fest tillägnad Kristi Törnekrona. Det var nämligen på detta datum år 1304 som den salige biskop Brynolf Algotsson tog emot en tagg från törnekronan i gåva från den norske kungen Håkon Magnusson. Törnekronan kan spåras till Konstantinopel på 500-talet, där förblev den till 1200-talet när den latinske kejsaren Balduin II satte den i pant hos venetianska bankirer för att få ett stort lån till sitt svaga rike. Kronan reste dock vidare till Frankrike och kung Ludvig IX som byggde Sainte-Chapelle för att husera reliken. Det var (troligtvis) härifrån norrmännen fått sin tagg.
För ett par år sedan flyttade den teologiska (och religionsvetenskapliga!) institutionen här i Lund till nya lokaler. Då rensades det rejält i bibliotekets hyllor. Och jag kunde gå hem med ett par hyllmeter av den katolska tidskriften Credo – vår tids Signums föregångare. Dagen till ära har jag skannat ett nummer från 1946 (jag antar att upphovsrätten har upphört?) som innehåller biskop Brynolf Algotssons liturgiska diktning – den latinska texten med svensk översättning av Tryggve Lundén. Jag har laddat upp dem på archive.org och de kan laddas ner här. Brynolf skrev officier till S:ta Elin av Skövde, S:t Eskil, den saliga Jungfru Maria och till dagens firande av Kristi Törnekrona. Törnekronans officium börjar på sida 111 med den första vespern (som skulle ha betts igår) och efter det följer den nattliga matutinen med längre läsningar om dagens firande, sedan följer texter till dagens laudes och mässa. Dessa texter är bland de främsta från svensk medeltid, så passa på att läsa dem idag. I det nutida katolska psalteriet där några av dessa texter finns översatta föreslås det att kyrkan idag när hon firar ett huvud blodigt sårat speciellt minns de som lider av psykisk smärta i sina böner.