Intervju med Stanley Hauerwas

hauer8

I samband med det senaste amerikanska presidentvalet var luften fylld av hopp om bättre tider. Då träffade Läsarnas Joel Halldorf den amerikanske politiske teologen Stanley Hauerwas för ett samtal om religion och politik. (Intervjun publicerades i vad som skulle bli det sista numret av tidskriften Trots Allt.) Eftersom utgångspunkten var detta hopp om förändring genom politisk kursomläggning kan det vara värt att återvända till den nu, då Sverige tycks stå inför ett sådant skifte.

Hauerwas är kritisk till den amerikanska tendensen att förväxla nationen och kyrkan – något han menar återspeglas i praktiker som att svära trohet till flaggan, eller det religiösa mantrat ”God bless America”. Intervjun tar sin början där: i hur kritiken av ”nationen som kyrka” blev begriplig för många under åren med George W Bush, som slutade som en mycket impopulär president – men hur det skulle bli svårare under den vid den tiden så populäre Obama.

Stanley: Ja, det jag har försökt att säga blev liksom lättare för folk att förstå när Bush var president. Men nu har vi Obama, och då vinner Reinhold Niebuhr igen (skratt). Amerikas kristna kommer återigen bli förförda och tänka att nu tar staten hand om det här med rätt och rättvisa, och så vi slipper bekymra oss om att själva vara rättfärdiga.

Joel Kan du förklara det där med att ”Niebuhr vinner” lite närmare?

S: Vad Niebuhr och den liberala teologin vill göra är att tala om kärlek och rättvisa på ett sätt så att man slipper tala om Jesus. För hela det liberalteologiska projektet handlar om att undvika att tala om det specifikt kristna, och istället tala om det allmänt mänskliga. Därför kan Jesus etik inte vara grunden för deras etik. Amerikanska kristna tänker på vår nation som en kvasi-kyrka, men ändå tänker de inte på denna ”kyrka” som en plats utan våld. Jesus budskap handlade om radikal pacifism, men varken konservativa eller liberala kristna i Amerika kan tänka sig en nation som inte utövar våld.

J: Kan det faktum att vi lever i demokratier lura människor att tro att de har större inflytande på samhället än de i själva verket har?

S: Ja, ta bara en sån sak som fetischiseringen av valen, och idén om att politiska val är det gör demokratier till demokratier – det är en illusion! Men det får folk att tro att de måste stå ut med vad som helst som makthavarna beslutar att göra, eftersom de ju är valda av oss! Jag tror att bristen på ett verkligt motstånd mot Irakkriget har med demokratin att göra: Vi valde dem, och därför tror vi att de får göra vad de vill.

J: Så demokrati är ett opium för folket?

S: Demokrati är helt klart folkets opium!

J: Vi parafraserar Marx nu, och jag måste fråga om det är en person som du tror att kristna borde läsa mer och noggrannare?

S: Ja, det tror jag. Det finns naturligtvis stora brister med marxismen, men vad Marx lyckas med är att han avslöjar kapitalismens tendens att förstöra – intressant nog – riktiga marknader. Och i det avseendet är han en allierad till den kristna strävan efter att upprätta förtroende mellan människor.

J: Vad menar du med ”riktiga marknader”?

S: En riktig marknad är en där människorna som handlar med varandra inte är alienerade från sina produkter. När du handlar så vet du vem du handlar av, vem som står bakom den vara du köper. Det är bara så förtroende kan skapas.

 

Kommentera