Idealistisk filosofi & modern teologi

Jag  roade mig under storhelgerna med att läsa Gary Dorriens Kantian Reason and Hegelian Spirit. The Idealistisc Logic of Modern Theology. Det är den typ av bok som jag länge velat läsa för att förstå den moderna teologins genesis och natur. Kantian Reason är en förvånansvärt lättläst bok men tanke på ämnet – och mycket tankeväckande. Vill här dela med mig av lite mer eller mindre kuriösa marginalanteckningar. (Jag kommer att skriva en recension i Theofilos för den som är mer intresserad av bokens innehåll och mindre intresserad av kuriosa.)

  • Gubbar som Kant och Hegel hade en formativ tid som inte var så strikt och sträng (de levde loppan som studenter gjorde och gör än idag) vilket visar att de faktiskt var människor och inte transcendenta subjekt.
  •  Men idealisterna låg inte på latsidan. För det skall börjas i tid. T.ex. Schelling kunde sex språk när han var 14, hade publicerat 2 böcker vid 20 års ålder och var vid 23 redan arvtagaren till det post-kantianska arvet.
  •  Före Kants tid var många av de moderna inflytelserika tänkarna inte universitetsanställda (t.ex. Descartes, Locke, Hume, Leibniz). Det fanns en intellektuell klass som kunde växa upp på egen hand och tala till etablissemanget. Ibland var dessa så framgångsrika att de senare blev erbjudna akademiska poster. Lätt att bli nostalgisk i en meritokrati…
  • De flesta intellektuella under modernismen var för övrigt singlar eller mycket dåliga fäder och makar.
  •  Utbytet av stora idéer skedde så fort under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet att man misstänker att de antingen hade telepatisk förmåga eller att internet inte är så nytt som det ofta sägs!
  •  Så gott som alla modernistiska filosofer var nationalister, även i sin filosofi. T.ex. kunde de bedöma andra nationers och sin egen nations filosofiska underlägsenhet respektive överlägsenhet med hänvisning till ras, nation, kultur och historia.
  •  Coleridges aforismer verkar läsvärda – tyvärr tror jag inte att de kommit till utan opium, precis som jazz inte kommit till utan samma substans. Ingen ursäkt att röka på – men heller ingen ursäkt för att begå ett genetiskt felslut.
  •  Den moderna och postmoderna bibelexegetiken har fortfarande inte riktigt gjort upp med sitt filosofiska arv – eller? Sökandet efter den historiske Jesus uppkom inom idealistiskt sinnade kretsar. Så gott som alla filosofer och teologer under denna period skrev något om Jesu liv och person, alla med sina egna versioner: Jesus var ett moraliskt föredöme, en moralisk abstrakt princip, ett nödvändigt förverkligandet av anden, en historisk fiktion av den tidiga kyrkan etc. Will the real Jesus please stand up!

Kommentera