Fredagslänkar

Läsare pratar om vad de läser. Framöver kommer vi att dela med oss av axplock från vår läsning, både den digitala och den som luktar gott och står i hyllor. Den här första länksamlingen fokuserar på just spänningen mellan dessa två läsformer: boken och skärmen.

Många av er har säkert redan läst den, textens resonemang har i alla fall blivit en del av det utbredda samtalet om vad-internet-gör-med-oss, men för säkerhets skull: se till att ha läst Nicholas Carrs artikel Is Google Making Us Stupid? – What the Internet is doing to our brains från 2008. Carr berättar om hur han inte längre kan koncentrera sig när han ska läsa långa invecklade texter, internet står ständingt och pockar på hans uppmärksamhet och har format hans informationsvanor. 2011 utvecklade Carr resonemanget till boken The Shallows, som skapade mycket debatt, bl.a. en understreckare. Frågan om Google förstör vår minneskapacitet får svaret ”Nope. It’s much, much weirder than that” i en text som redovisar intressant minnesforskning:

What’s really happening is that we’ve begun to fit the machines into an age-old technique we evolved thousands of years ago—“transactive memory.” That’s the art of storing information in the people around us. We have begun to treat search engines, Evernote, and smartphones the way we’ve long treated our spouses, friends, and workmates. They’re the handy devices we use to compensate for our crappy ability to remember details.

En annan mycket läsvärd författare som går i dialog med Carrs resonemang och funderar kring våra förändrade läsvanor är Alan Jacobs, speciellt i boken The Pleasures of Reading in an Age of Distraction. Jacobs är inte lika teknikfientlig som Carr och berättar t.o.m. att köpet av en läsplatta var lösningen för hans distraherade twittertumme. Men Jacobs agenda är mycket större än bara diskussionen om teknikens roll, han är en evangelist för läsningen som njutning. Det skrevs en understreckaren om boken:

Jacobs missionerar för läsningens njutbarhet, både som försvar för läsningen och som motgift mot alla sorters läskramper och distraktioner. Han framhåller återkommande vikten av otvungenheten, att ”läsa på nyck” (read at whim!)

Missa inte heller Alans blogg Text-patterns, där du bl.a. kan läsa det här inlägget där han via Bachtin funderar kring hur en etik för det digitala livet och läsningen skulle kunna formuleras:

It seems to me that most of our debates about recent digital technologies — about living in a connected state, about being endlessly networked, about becoming functional cyborgs — are afflicted by the same tendency to false systematization that, as Levin and Pierre discover, afflict ethical theory. Perhaps if we really want to learn to think well, and in the end act well, in a hyper-connected environment, we need to stop trying to generalize and instead become more attentive to what we are actually doing, minute by minute, and to the immediate consequences of those acts. (Only after rightly noting the immediate ones can we begin to grasp the more distant and extended ones.) That is, we need more detailed descriptive accounts of How We Live Now — novelistic accounts, or what Bakhtin would call prosaic accounts. We need a prosaics of the digital life.

I det här sammanhanget måste jag också förstås nämna den nyligen släppta boken Läsarna i distraktionernas tid som läsarna.se:s egen Joel Halldorf står som redaktör för. Du kan ladda ner den digitalt, men köp ett pappersexemplar och stöd initiativet! Joels artikel har den spännande titeln ”De frälsande ordens form: Skriftlig materialitet och kyrklig identitet under 2000 år”, där du får en introduktion till hur läsning och den fysiska bokkulturen växt fram och förändrats i den kristna kulturen.

En annan författare som du kommer möta här på läsarna.se är Sune Fahlgren. Han har skrivit en fin text om bibelläsning och propagerar för att vi bör läsa Bibeln högt. Att man förr i tiden oftast, men inte alltid, läste högt även när man var ensam är ju ett klassiskt exempel på hur våra läsvanor har förändrats. Om du är sålunda hågad kan du även läsa vad neurovetenskapen har att säga om rösten vi hör i vårt huvud när vi läser.

Kommentera