En sabbatsdikt

1985: V

Hur lång tid tar det att göra en skog?
Så länge som det tar att göra en värld.
Skogen är närvarande såsom världen är, närvaron
av hela dess förflutna, av all den tid som kommer.
Den är alltid färdig, den skapas alltid, dess
skapelseakt alltid större än dess förstörelse.
Den är en del av evigheten, för dess begynnelse och slut
tillhör alltings begynnelse och slut,
begynnelsen förlorad i slutet, slutet i begynnelsen.

Vilken väg leder till skogen, hur kommer man dit?
Genom att vandra upp längs sexdagarsfältet,
förvarat i kroppens alla år, kroppens
sorger, matthet och glädje. Genom att gå igenom
den smala grinden vid fältets bortre ände
där kroppslivets ängsgräs går över
i trädens höga ursprungliga stående.
Genom att komma in i skuggan, den
raka vägens slut i nådens skugga,
ljusets barmhärtighets skugga.

Varför måste grinden vara smal?
Eftersom du inte kan passera tyngd av bördor.
För att komma in bland dessa träd måste du lämna bakom dig
sexdagarsvärlden, allt av den, alla dess planer och förhoppningar.
Du måste komma utan vapen eller redskap, ensam,
ingenting förvänta, ingenting minnas,
in i det lätta seendet, ögats och lövets broderskap.

Wendell Berry, A Timbered Choir
I tolkning av Andreas Nordlander

Kommentera