En nybörjares observationer – Erfarenheter av att ha läst Summa Theologica

Under de senaste åren har jag arbetat mig igenom hela Summa Theologica. Det har varit min buss-läsning och har därför har det varit en tämligen jämn lunk med några längre avbrott sedan jag började 2011.

De flesta teologer har väl läst kortare eller längre avsnitt ur Tomas stora Summa – det är svårt att argumentera för att det i den teologiska traditionen finns något som överträffar detta verk. Men jag tror inte så många som inte är uttalade experter på Tomas läser igenom hela. Så finns det orsaker att göra det?

Knappast för alla. Men det finns klart ett antal lärdomar man når endast genom att läsa väldigt mycket av verket. En är de skiftningar i Tomas argumentation som man bara får ögon på när man läser alla de olika delarna. Hur argumentationen bygger mera på logiska argument i de religionsfilosofiska bitarna i Prima Pars, till mera hänvisningar till fäderna i ”dogmatiken” och mera estetiska argument (”det är passande”) när det gäller bibeltolkningen kring Jesu liv t.ex.

Sedan kan man hävda att Tomas sätt att tänka nöts in när man lever med honom under en relativt lång period som denna. Efter ett tag blir man ganska bra på att förutsäga hans svar, vilket blir en del av nöjet i läsningen. (Frågorna fortsätter förvåna!)

Men den viktigaste lärdomen är utan tvekan att när man läser hela verket så kommer man också läsa de bitar man inte tycker om, och det är antagligen rätt viktigt. Tomas har ju helt lysande utläggningar kring t.ex. etik eller sakramenten, och också mycket av fundamentalteologin är synnerligen användbart än idag. Men om man bara läser de delarna missar man att en viktig del av Tomas tanke är att samma ”mönster” går igenom i alla delar av verkligheten, alltså t.ex. också i samhällssynen. Och här blir det verkliga problem – eftersom den hierarkiska ontologi som fungerar så fint i andra delar av hans tänkande här leder t.ex. till en grotesk syn på kvinnan och en helt statisk syn på samhället där det inte finns något utrymme för strävan mot ett mera rättvist samhälle. (Givetvis kan man utgående från Tomas tänka kring sådant, men det kräver en hel del arbete!)

Det här innebär att Tomas knappast för oss kan ge oss det så många vill ha av honom: en hel syntes av verklighetens alla sidor. Vår värld förblir splittrad även efter en läsning av Summan, som ju enligt förordet riktar sig till nybörjare i det teologiska arbetet.

Men många fragment blir betydligt klarare.

1 thought on “En nybörjares observationer – Erfarenheter av att ha läst Summa Theologica

  1. Statisk – hurdå? Nyfiken. (Gissar att det inte har med moderna fördomar om meritokrati/social rörlighet att göra.)

Kommentera