Här finns det andra avsnittet av Läsarpodden. Denna gång pratar vi om boken Det gudlösa folket: de postkristna svenskarna och religionen av David Thurfjell. Boken man kan köpa här till rabatterat pris, om man använder koden ”gudlös”. Recensioner av boken kan man exempelvis läsa här (SvD) och här (DN). Det finns också en massa intervjuer med Thurfjell runt om på nätet, till exempel här och här. Carl-Henrik Jaktlund reflekterade över Thurfjells bok i en krönika i somras (faktum är att hans senaste bok på många sätt är en diskussion av det insnävade ”kristen”-begreppet).

I början talar vi lite om politik och buddhism –  till och med politiskt våld inom buddhismen. Om det kan man läsa mer här eller här. Om människor som gillar Jesus men inte kyrkan har Dan Kimball skrivit en hel bok.

Ulf Lundells sång om att inte behöva katedraler utan bara vinden i sitt hår heter ”Gå upp och klippan”.

Sekulariseringsforskarena som vi sedan tar upp är Callum Brown, vars mest kända bok är Death of Christian Britain, och Hugh McLeod. Den senare har skrivit mycket men jag uppskattar särskilt hans Secularization in Western Europe, 1848–1914. Sekulariseringsteorien, att modernitet med nödvändighet leder till sekularisering, är förknippad med ungefär all sociologi fram till 1970-talet, men därefter har en omsvängning skett. En av de viktigaste företrädarna är Peter Berger, som här beskriver hur och varför han ändrat sig i frågan.

Här kan man läsa om nedgången i kyrkobesök i Svenska kyrkan – och här om att vintern är på väg (och här om vad man bör göra åt det…)

Hipster Christianity…

På slutet tipsar vi. Jag tipsar om en seminariedag på Teologiska högskolan Stockholm den 12 november, på temat Att förstå IS/Daesh.Här medverkar journalisten Bitte Hammergren samt både svenska och internationella experter. Helgen om Thomas Merton (som i år fyller hundra!) arrangeras av tidskriften Pilgrim – med bland andra Jonathan Montaldo, Ylva Eggehorn, Martin Lönnebo och Samuel Rubenson – är den 4-6 december; mer information här. (Boken med nyöversatta essäer av Merton kan man beställa här.)

Patrik tipsar om Pilgrims höstmöte – som mycket riktigt är fullt… – med bland andra teologen Sarah Coakley. De artiklar som Patrik tipsar om på slutet är dels en artikel av Coakley utifrån erfarenheten att leda en retreat på ett fängelse (paywall… typ tre dollar), dels en samläsning av Coakleys God, Sexuality, and the Self och TV-serien Girls.

Nästa bok: fantastiska Lila av Marilynne Robinson! Läs gärna med oss! Weyler förlag, som gett ut den på svenska, har lagt ut ett provkapitel här. Vi hörs igen första måndagen i november!

Förra veckan kom det första avsnittet av Läsarpodden, och responsen har varit  otrolig – väldigt roligt! Idén med podden är ju en bok och ett avsnitt i månaden – med en uppmuntran till de som vill att hänga på genom att också läsa den aktuella boken.

September månads bok i Läsarpodden är David Thurfjells intressanta bok Det gudlösa folket: De postkristna svenskarna och religionen (Molin & Sorgenfrei). Det är en undersökning av samtida svenskars inställning till religion. Thurfjell har tidigare studerat grupper på marginalen, som romska pingstvänner, men nu siktar han in sig på vad som är mainstream i Sverige. Hur förhåller sig svenskar till religion, och varför? Varför gillar man buddhism, men tycker att kristendom är lite pinsamt?

Thurfjells bok är verkligen en sådan som hjälper en att förstå sin samtid. Läs den gärna med oss inför nästa avsnitt som kommer i början av oktober. Om du köper den här, på bokus, och använder koden ”gudlös” så får du dessutom Läsarpoddens rabatt.

Här kommer shownotes till det första avsnittet av läsarpodden, som du kan lyssna på här. Vi diskuterar Sapiens: En kort historik över mänskligheten av Yuval Harari. Du kan köpa boken här, och om du inte dröjer för länge kan du dra nytta av den rabatt som Bokus och Natur & Kulturt ger läsarpoddens lyssnare genom att använda rabattkoden ”sapiens”.

Introduktion
Vi som samtalar i Läsarpodden heter Joel Halldorf & Patrik Hagman. Vi är båda teologer och skribenter. Joel har disputerat vid Uppsala universitet, arbetar numera på Teologiska högskolan Stockholm och skriver bland annat i tidningen Dagen. Patrik är disputerad vid Åbo Akademi, där han också är docent & undervisar. Han har skrivit flera böcker, som bland annat givits ut på Artos förlag.

Musiken i programmet har vi fått låna av den fantastiska Loney Dear (som spelade för Emmy Lou Harris på Polarpris-utdelningen tidigare i år). Låten grekerna kan ni höra i sin helhet här.

I: ”Vad står detta för, egentligen?”
I detta första segment pratar vi om Hararis ”spionsatellitsperspektiv” på historien – ett perspektiv som ibland kallas för big history. Vi konstaterar både att han har fel i en del detaljer och att han tas emot som en samtidstolkare, och utlovar länkar till recensioner angående det. Så här kommer de: På svenska finns två bra recensioner av både SvD och DN. Den allra bästa recensionen (av de 20-tal jag läst…) är dock denna, från Wall Street Journal. Här påpekas också en del fel i boken. En av de mer animerade recensionerna kommer från The Guardian, som menar att ”Harari hates ’modern liberal culture'”.

Vi nämner Jared Diamond som vars bok Vapen, virus, vete finns här.  För en svensk författare om jägar-samlar-kulturen borde vi nämnt Lars Berg, Gryning över Kalahari.

Slutligen måste jag givetvis rätta Patrik, som påstår att ”vi är båda 70-talister”. Det stämmer inte alls på mig!

II. Den oändliga historien
Här berör vi frågan om relationen mellan evolutionsteori och Bibelns skapelseberättelse, vilket är en stor och spännande teologisk fråga. På svenska kan man läsa Guds språk (Libris förlag) av Francis Collins om detta (tidigare utgiven som Evolutionens Gud). I USA har det under våren/sommaren varit en intressant diskussion om ”the historical Adam” i anslutning till magasinen Behemoth och Books & Culture, som ges ut av Christianity Today. En av de mer engagerade i debatten är Peter Enns, som bland annat har ett utförligt inlägg om frågan här. Den moderna klassikern i fråga är dock den katolske teologen Teilhard de Chardain.

Idén om att berättelsen om Kain och Abel speglar ett civilisatoriskt minne av kampen mellan jordbrukare (Kain) och jägar-samlare (Abel) har bland annat föreslagits av författaren Daniel Quinn. Om Feuerbachs religionsteori kan man läsa här.

III. Filip frågar
Frågan om homo neanderthalensis som Guds avbild kom från Filip. För lite kunskap om neanderthalarna kan man så klart läsa wikipedia, men det finns också ett utmärkt avsnitt av BBC:s vetenskapspodd In our time där tre experter samtalar om temat.

IV. Den postsekulära analysen
Postsekularitet är ett begrepp som både jag och Patrik svänger oss med med en del. Det är en beteckning för vår tid som tar fasta på att vi lever efter den tid (1900-talet) som såg det sekulära som neutralt och rationellt, och religionen som irrationell. Nu är det annorlunda – vi förstår på ett annat sätt att alla är religiösa, oavsett om de bekänner sig till en religion eller inte…  Om man vill fördjupa sig kan man läsa Ola Sigurdsons Det postsekulära tillståndet. Kritiken av den liberal tron på mänskliga rättigheter finns tidigt, och kanske starkast, hos Alasdair MacIntyre, i dennes After Virtue. En annan som plockat upp dissonansen mellan västerlig scientism och tro på mänskliga rättigheter är Brad Gregory i The Unintended Reformation.

Anledningen till att jag ber Patrik förklara apateia är att han skrivit sin a avhandling om Isak Syriern. Den kan man köpa här om man har 1500 kronor över!

V. Gilgamesh-projektet
Googla det!

VI. Nästa bok!
I september läser vi David Thurfjells högintressanta Det gudlösa folket om religion och sekularisering i dagens Sverige. Köp boken på Bokus och använd ”gudlös” som rabattkod, så får ni en ordentlig rabatt! Ställ frågor till oss, enklast via våra twitterkonton – här och här. Avsnittet  kommer på Dagen i början av oktober. Vi hörs då!

Om exakt en vecka är det premiär för Läsarpodden, en bok & teologipodd med mig & Patrik Hagman. Det är lite nervös och väldigt spännande! Jag är ju van att skriva, det är ett hantverk som jag känner mig bekväm med – men här är jag total novis. Att podd är en helt ny genre för mig gör också att jag inte riktigt själv kan avgöra om det vi spelat in är bra eller inte… Samtidigt är det lite av charmen med det hela!

Vi läser som sagt Sapiens av Yuval Harari, en spännande bok som jag verkligen kan redkommendera. Om ni vill läsa med oss, köp den via Bokus och använd ”sapiens” som rabbatkod så får ni 35 kronors rabatt! Podden kommer att läggas ut på Dagen.se, men vi länkar naturligtvis härifrån. Det första avsnittet blir ett samtal om historiens mening, ideologiernas betydelse, människans väsen – och en del annat!

(Fotograf: Zandra Erikshed)

Den första bok som vi kommer att diskutera i podden Läsarna i början av september är som sagt Sapiens av Yuval Harari. De som vill läsa med oss kan med fördel skaffa den på bokus.com. De har tillsammans med förlaget Natur och Kultur ordnat en rabatt för Läsarna, som man får tillgång till genom att använda rabattkoden ”sapiens” (189 kr istället för ordinarie 224!)

Sapiens är en bok om allt. Den hör till genren ”big history” (eller ”deep history”, som det ibland också kallas), där man studerar historien från ett ”spionsatellitsperspektiv” för att få syn på de verkligt stora linjerna. Harari skriver  om vår arts historia, från gryningen i östra Afrika för 200 000 år sedan, till dagens månraketer, kärnvapen och inte minst genteknik. Han är historiker disputerad i Oxford med inriktning på medeltidshistoria. Hans historieskrivning i Sapiens bygger – eller försöker i alla fall bygga… – på de senaste rönen i forskningen i allt från språkets framväxt, uppkomsten av pengar, den vetenskapliga revolutionen och så vidare.

Enligt Harari ”finns” inget annat än biologi – men samtidigt betonar starkt han myternas betydelse för att skapa den mänskliga verkligheten, det vill säga kultur. Det är genom tro på gemensamma myter – det kan vara nationen, en viss religion, pengar – som människan har kunnat samarbeta i så stora grupper, och till sist tagit över världen. Det är en grundläggande spänning i boken: Att vi behöver myter, samtidigt som alla myter enligt Harari bara är ”konstruktioner”

Boken väcker många teologiska frågor. Hur förhåller sig denna big history till den heliga historien? Hur förhåller vi, homo sapiens, oss till våra många kusiner – homo neanderthalensis och så vidare? Vad betyder Hararis kritik av det liberala samhället? Och inte minst, hur ska vi tolka hans framtidsvision:

”Historien började när människorna uppfann gudar
och kommer att upphöra när människorna blir gudar.”

Välkommen att läsa med oss och delta i samtalet!