Boko Haram på marken

Min ledare i Dagen idag behandlar den nordnigerianska terrorgruppen Boko Haram. Det jag försöker göra är egentligen att följa den metod som jag beskrev i den här artikeln om religion och våld, där jag (utifrån William Cavanaugh) menade att ”religiösa konflikter” måste förstås ”på marken”. Det vill säga utifrån konkret historia och sociologi, snarare än via skymmande generaliseringar – som att ”religion orsakar våld” (även då religion är en uppenbar drivkraft, som i detta fall.)  Till skillnad från generaliserings-metoden så är den här metod lite ansträngande och kräver att man läser in sig rätt mycket på ämnet…  Eftersom det kan vara lite svårt att hitta bra källor tänkte jag här dela med mig av det som jag hade mest användning för. (Jag utelämnar rent nyhetsmaterial, och fokuserar på analytiska texter.)

Isak Svensson, forskare vid Freds- och konfliktinstitutet i Uppsala, har skrivit boken Ending Holy Wars som jag hade nytta av för att förstå konfliktens natur. Svensson diskuterar olika typer av religiösa konflikter, och konstaterar att i denna konflikt i Nigieria är religionen verkligen en kärnpunkt. (Stora delar av boken finns tillgänglig på Google Books. )

Svenska Dagbladet hade en understreckare häromveckan som gav en bra överblick. Betoningen i analysen är att den nigerianska statens dysfunktionalitet är en viktigt orsak till konflikten. Ett nyckelavsnitt lyder:

Boko Haram kan ses som ett symptom på en stat som misslyckats med att skapa möjligheter för befolkningen, samtidigt som de styrande berikar sig genom korruption. Det har skapat ett utrymme för den här typen av organisationer som förespråkar ett totalt avståndstagande från etablerade institutioner. En regering som framstår som oengagerad och inkapabel att bemöta attacker mot befolkningen underblåser snarast medborgarnas oro, osäkerhet och missnöje.

Sedan hade jag väldigt stor nytta av den här omfattande och väl underbyggda artikeln från Gatestone Institute. Den gav lite längre historiska perspektiv, och visade hur västlig utbildning använts för att dela upp befolkningen i norr i ”elit” och ”allmoge”. Den skildrar också Boko Harams radikalsering, och hur de kom att ta till vapen.

Jag ville verkligen läsa kommentarer och analyser från andra än västliga kommentatorer, och fann Moses E. Ochonu, professormed inriktning på modern afrikansk  historia vid Vanderbilt university. Han har skrivit denna mycket matnyttiga artikel med rubriken ”Toward a Better Understanding of Boko Haram.” Den håller verkligen vad den lovar. Artikeln bygger på hans omfattande forskning – här finns en längre vetenskaplig artikel om britterna i Nigeria  tillgänglig.

Slutligen: Intervjun med rörelsens grundare, där han bland annat förnekar metrologiska förklaringar till regn,  återfinns här. Och Susanna Birgerssons ledare, där hon kallar Boko Haram en ”ond lukt uppstigen från helvetet” här.

Kommentera