Blå zon – utan religion?

I Svenska Dagbladet uppmärksammar man fenomenet med ’blå zoner’, platser i världen där man ovanligt många uppnår ovanligt hög ålder ovanligt hälsosamma. Dessa finns utspridda över världen (den japanska ön Okinawa, den grekiska ön Ikaria, östra Sardinien och Nicoya-halvön i Costa Rica, samt, föreslås det, det småländska inlandet) och det är förstås av stort intresse att forska om vad hemligheten bakom detta fenomen är.

Journalisten Henrik Ennart har varit intresserad av fenomet länge och skriver i artikeln ”Vi kan lära av dem som lever längst” (SvD 17/10) att,

Det finns något hoppingivande i att de blå zonerna alla har fängslande natur, underbar mat och vänliga invånare med förmåga att koppla av och umgås.

Framförallt i artikelserien lyfts maten fram, märkligt nog har det även kommit ut en kokbok om maten i de blå zonerna!, men också vikten av umgänget kring maten.

Jag uppskattar både mat och umgänge mycket och speciellt umgänge kring mat så jag har inga problem med det. Men, som vanligt ligger problemet i det som inte synliggörs. Var är religionen? Temat om de blå zonerna tas upp även i dagens (18/10) SvD och ingenstans omnämns den religiösa tron.

Jag tar upp frågan för av ett sammanträffande skriver man även om de blå zonerna i månadens Kupé. Det var där jag själv först stötte på begreppet och vad som intresserade mig extra mycket var nämligen hur de i den artikeln lyfte fram vikten av en religiös tro. Detta var anmärkningsvärt i två bemärkelser, dels att det faktiskt stod något positivt om religiös tro i ett svenskt magasin och dels vilken stor påverkan de menar att religös tro har för livslängden. 14 år(!) menar man i Kupé att tillhörigheten i ett religiös samfund kan lägga till på ditt liv. De skriver,

Att ha en tro och besöka någon form av samfund för troende fyra gånger i månaden kan göra att din förväntade livslängd öker med fjorton år.

 

Utöver tron nämner man i Kupé vardagsmotion, meningsfullhet, minskad stress, maten, måttligt vindrickande, familjefokus och omgivningen som faktorer som påverkar livslängden positivt. Anmärkningsvärt är att alla dessa faktorer lyckas man även nämna i SvDs artiklar om de blå zonerna. Endast en aspekt lyser med sin frånvaro. Vill kanske SvD att deras läsare ska leva 14 år kortare frågar man sig? Eller finns det någon annan anledning till att religiös tro inte tas upp?

Blå zoner Kupe

När jag undervisade i religion på gymnasiet höll jag en gång i en lektion om kristendom och jag pratade om kristen tro i relation till samhället och skulle just börja prata om Martin Luther King Jr.. Innan jag började fick jag ett infall att fråga klassen om någon hade en aning om vad Martin Luther King hade för yrke. Knäpptyst. Han var pastor, sa jag. Ännu knäpptystare, nu med vissa hakor tappade. Att Martin Luther Kings engagemang skulle ha varit motiverat av hans tro var en total överraskning för mina elever.

Människor i det svenska samhället lever som om de tror att religiös tro inte påverkar människor, eller att den inte har påverkat historien. Möjligen lyfter man fram farorna med att motivera sin handlingar med religion, men sällan hör man till exempel Newton kom fram till teorin om gravitation genom att han hade den religiösa föreställningen om ”osynliga krafter” i materian. New Age någon? Det tyckte i varje fall många av hans vetenskapskollegor.

Exemplen är många där vi i Sverige inte får höra att religiös tro har varit en bidragande faktor i någon händelse, fenomen eller insikt. Men varför är det så? Det kan säkert någon annan svara mycket bättre på än jag. Kanske har det att göra med att vi tror att religiös tro är ett hot mot ett sekulärt samhälle? Kanske är vi i Sverige så osäkra i vår sekularism att vi inte vågar ha en geniun mångfald där religiösa övertygelser också ska få plats? Men vad som än är fallet är det ett faktum att den som är intresserad av att leva länge också bör intressera sig extra mycket för religiös tro – om man inte råkar vara journalist på SvD då vill säga.

2 thoughts on “Blå zon – utan religion?

  1. Det är onekligen intressant med detta fenomen, jag tänker att det vore bra om vi än mer främjade lyssnande till äldre generationer och jag håller med om att det är spännande med religionens roll för ett långt liv. Och visst är det problematiskt att den osynliggörs i många sekulära sammanhang.

    Men samtidigt känner åtminstone jag en viss kluvenhet för ett potentiellt promotande av ett ”blåzonsleverne” utifrån en en kristen tro. En devis i stil med ”Bli kristen – lev fjorton år längre” kan visa sig stämma och visserligen finns det exempel på hur flera av Bibelns stora också är dess mest långlivade, men så är inte direkt fallet för alla. Det verkar ju till och med vara så att kristen tro snarare utmanar till att ge upp löften om långa och ”framgångsrika” liv till förmån för att ge sitt liv för andra. Vi har inga garantier, varken om ett långt liv eller ett kort. Eller? Devisen ”Bli kristen – dö i förtid som martyr” kan också visa sig stämma.

  2. Jag håller helt med dig Matilda. Jag tycker verkligen inte att man ska framhålla kristen tro som ett hälsoargument – mycket bättre då att gå i linje med Paulus att lidande troligen kommer att vara en sammanknuten del med ens tro. Detta är ju tyvärr allt för sant för många kristna idag. Vad jag ville lyfta fram var hur religion ganska lätt osynliggörs idag, till och med när det kan vara en av de mest betydelsefulla faktorerna i en undersökning. Det tycker jag är ganska anmärkningsvärt, men utifrån mitt perspektiv så ska tro grundas i en genuin övertygelse.

Kommentera