Läsarpodden: David Graeber (shownotes)

Avsnitt 8 av läsarpodden behandlar David Graebers bok: Reglernas utopi. Om teknologi, enfald och byråkratins hemliga fröjder. (Daidalos)Graeber är en amerikansk antropolog verksam i England, även känd som en av drivkrafterna i Occupy Wall Street-rörelsen och som författaren till den hyllade boken Skuld. De första 5000 årenFå böcker har hjälpt mig så mycket när det gäller att förstå vår värld idag som den och en kort introduktion till den bokens tematik kan man få i bbc-serien Promises, Promises. A history of DebtGraeber har också ett väldigt bra twitter-konto.

Men nu handlar det om hans senaste bok som alltså handlar om byråkrati. I vårt samtal upprätthåller vi oss rätt mycket vid det faktum att Graeber är anarkist. För den som vill veta mera om denna tradition och dess förhållande till kristendomen kan exempelvis läsa boken Att hoppas på ett annat system. En antologi om kristen tro och anarkism, redigerad av Anton Lundqvist och Tomas Lundström. (Jag skrev en recension på boken när den kom ut, den finns här)

Joel nämner lingvisten Steven Pinkers bok The Better Angels of our NaturePinkers beskrivning av det minskade våldet kan man också ta del av i hans TED-talk. Joel nämner också Eugene Petersons bok The Pastor. A Memoir.

Till nästa gång läser vi alltså Umberto Ecos klassiker Rosens Namn, boken om vilken det har sagts att det finns lika många åsikter om vad den egentligen handlar om som boken har läsare. Följ med på vår resa till det medeltida klostret och upptäck dess hemligheter med oss! Nästa avsnitt kommer i början av maj!

 

KG Hammar

Skärmavbild 2015-11-26 kl. 08.54.48

Om en dryg vecka är det dags för nästa avsnitt av Läsarpodden, då vi samtalar om KG Hammars nya bok Släpp fången loss! (Verbum) Det är en tunn & tillgänglig bok som går snabbt att läsa, så häng gärna på och läs tillsammans med oss. (Annars går det ju, som de flesta förstått, bra att höra och hänga med i samtalet utan att ha läst boken!)

KG Hammar är kontroversiell, både som teolog och kyrkoledare. Vissa har irriterat sig på hans ”otydlighet” och uppfattat honom som nära nog heretiker, medan andra tacksamt talar om KG som den som räddat deras tro genom att öppna upp nya perspektiv. För oss har det varit en spännande process att förbereda ett samtal kring en person som väcker så mycket och motstridiga känslor.

Det har varit fantastiskt roligt med responsen på podden hittills. De fina lyssnarsiffrorna – nästan 100 000 på tre avsnitt – är en sak, det gläder inte minst tidningsredaktörerna. Men för ännu mer de hälsningar i form av mail, brev och fysiska möten som sker allt oftare. Och det att hel del faktiskt tar sig tid att läsa böckerna tillsammans med oss. Fortsätt gärna att höra av er med inspel, kommentarer och synpunkter! Vi vill också uppmuntra er att använda vår facebook-sida, Läsarna, för att kommentera och fortsätta prata om boken och kanske det som sagts om den.

Som ett tack för den fina responsen håller vi på att förbereda en julspecial, ett avsnitt som nog kommer uppskattas särskilt av våra lite mer nördiga lyssnare! Men vi planerar också nästa års läsning, och här får ni gärna komma med tips: företrädelsevis nya böcker, eller klassiker – och på svenska. Ett par grejer har vi redan bestämt, bland annat att vi kommer ha ett samtal om feminism.

 

 

En nybörjares observationer – Erfarenheter av att ha läst Summa Theologica

Under de senaste åren har jag arbetat mig igenom hela Summa Theologica. Det har varit min buss-läsning och har därför har det varit en tämligen jämn lunk med några längre avbrott sedan jag började 2011.

De flesta teologer har väl läst kortare eller längre avsnitt ur Tomas stora Summa – det är svårt att argumentera för att det i den teologiska traditionen finns något som överträffar detta verk. Men jag tror inte så många som inte är uttalade experter på Tomas läser igenom hela. Så finns det orsaker att göra det?

Knappast för alla. Men det finns klart ett antal lärdomar man når endast genom att läsa väldigt mycket av verket. En är de skiftningar i Tomas argumentation som man bara får ögon på när man läser alla de olika delarna. Hur argumentationen bygger mera på logiska argument i de religionsfilosofiska bitarna i Prima Pars, till mera hänvisningar till fäderna i ”dogmatiken” och mera estetiska argument (”det är passande”) när det gäller bibeltolkningen kring Jesu liv t.ex.

Sedan kan man hävda att Tomas sätt att tänka nöts in när man lever med honom under en relativt lång period som denna. Efter ett tag blir man ganska bra på att förutsäga hans svar, vilket blir en del av nöjet i läsningen. (Frågorna fortsätter förvåna!)

Men den viktigaste lärdomen är utan tvekan att när man läser hela verket så kommer man också läsa de bitar man inte tycker om, och det är antagligen rätt viktigt. Tomas har ju helt lysande utläggningar kring t.ex. etik eller sakramenten, och också mycket av fundamentalteologin är synnerligen användbart än idag. Men om man bara läser de delarna missar man att en viktig del av Tomas tanke är att samma ”mönster” går igenom i alla delar av verkligheten, alltså t.ex. också i samhällssynen. Och här blir det verkliga problem – eftersom den hierarkiska ontologi som fungerar så fint i andra delar av hans tänkande här leder t.ex. till en grotesk syn på kvinnan och en helt statisk syn på samhället där det inte finns något utrymme för strävan mot ett mera rättvist samhälle. (Givetvis kan man utgående från Tomas tänka kring sådant, men det kräver en hel del arbete!)

Det här innebär att Tomas knappast för oss kan ge oss det så många vill ha av honom: en hel syntes av verklighetens alla sidor. Vår värld förblir splittrad även efter en läsning av Summan, som ju enligt förordet riktar sig till nybörjare i det teologiska arbetet.

Men många fragment blir betydligt klarare.

Sapiens i läsarpodden

Den första bok som vi kommer att diskutera i podden Läsarna i början av september är som sagt Sapiens av Yuval Harari. De som vill läsa med oss kan med fördel skaffa den på bokus.com. De har tillsammans med förlaget Natur och Kultur ordnat en rabatt för Läsarna, som man får tillgång till genom att använda rabattkoden ”sapiens” (189 kr istället för ordinarie 224!)

Sapiens är en bok om allt. Den hör till genren ”big history” (eller ”deep history”, som det ibland också kallas), där man studerar historien från ett ”spionsatellitsperspektiv” för att få syn på de verkligt stora linjerna. Harari skriver  om vår arts historia, från gryningen i östra Afrika för 200 000 år sedan, till dagens månraketer, kärnvapen och inte minst genteknik. Han är historiker disputerad i Oxford med inriktning på medeltidshistoria. Hans historieskrivning i Sapiens bygger – eller försöker i alla fall bygga… – på de senaste rönen i forskningen i allt från språkets framväxt, uppkomsten av pengar, den vetenskapliga revolutionen och så vidare.

Enligt Harari ”finns” inget annat än biologi – men samtidigt betonar starkt han myternas betydelse för att skapa den mänskliga verkligheten, det vill säga kultur. Det är genom tro på gemensamma myter – det kan vara nationen, en viss religion, pengar – som människan har kunnat samarbeta i så stora grupper, och till sist tagit över världen. Det är en grundläggande spänning i boken: Att vi behöver myter, samtidigt som alla myter enligt Harari bara är ”konstruktioner”

Boken väcker många teologiska frågor. Hur förhåller sig denna big history till den heliga historien? Hur förhåller vi, homo sapiens, oss till våra många kusiner – homo neanderthalensis och så vidare? Vad betyder Hararis kritik av det liberala samhället? Och inte minst, hur ska vi tolka hans framtidsvision:

Historien började när människorna uppfann gudar
och kommer att upphöra när människorna blir gudar.”

Välkommen att läsa med oss och delta i samtalet!

Läsarna som podd

2015-08-05 13.15.44-1

I september tar vi det nästa steget för den här bloggen då vi startar podden Läsarna. Det blir en bok- och teologipodd där två av oss, Joel Halldorf & Patrik Hagman, har månatliga samtal om böcker som vi läst.

Podden produceras av tidningen Dagen i samarbete med Teologiska högskolan Stockholm (och, givetvis, Läsarna.se). Det är väldigt glädjande att de på detta sätt vill stödja det offentliga teologiska samtalet!

För oss blir podden ett sätt att förena passionerna läsning & teologiska samtal. Dessutom får vi en chans att utforska hur teologiska samtal kan föras i offentligheten. Det teologiska samtalet är ett öppet, sökande samtal som bedrivs inom vissa ramar – eller kanske snarare med anknytning till vissa givna värden. Det skiljer sig en del från genren debatt, i synnerhet som debatter numera tenderar att föras i tidningar och sociala medier. I det teologiska samtalet finns sanningar att hålla sig till, men samtidigt en ödmjukhet som har att göra med att de sanningar vi  formulerar aldrig är det sista ordet. De avslutar inte konversationerna, utan öppnar upp mot djup som vi får utforska.

Vi kommer att spela in ett program i månaden, och varje program ägnas åt en bok. Vilken bok det är annonseras en månad i förväg, så att de som vill kan skaffa boken och läsa tillsammans med oss. (Man ska dock inte behöva ha läst boken för att ha utbyte av podden!) Skicka gärna  in frågor och funderingar, till joel punkt halldorf at dagen punkt se eller på twitter till @joelsh eller @patrikahagman. På så sätt blir detta, för dem som vill, också lite av en bokklubb!

Den första bok vi kommer läsa är Sapiens: En kort historik över mänskligheten av Yuval Harari. Det är en fascinerande genomgång av mänsklighetens historia, från gryningen i Afrika för 200,000 år sedan fram till idag. Yuval har teorier om allt: jordbruk, skriftspråk, imperier, religion och pengar. Man lär sig massor, och får mycket att tänka på. Inte minst Hararis framtidsscenarier: ”Historien började när människorna uppfann gudar och kommer att upphöra när människorna blir gudar.”