Att vara förebild och att jämföra sig

Liv Strömquist för i senaste avsnittet av podden En varg söker sin pod ett intressant resonemang kring konceptet att vara förebild. Hon pekar på att det ligger något sexistiskt i denna tanke eftersom det nästan bara är kvinnor som förväntas vara förebilder, speciellt för yngre kvinnor. Hon berättar att hon fick frågan om hur hon ser på sig själv som förebild nästan innan hennes första serie blivit publicerad.

Det är sant att män nästan aldrig placeras in i ”förebildsrollen” (med undantag av typ Zlatan-figurer där det i stället finns ett tydligt klass-perspektiv). Men det finns ett sammanhang där män, speciellt unga män, verkar vara mycket intresserade av tanken på att vara förebild, nämligen kyrkan. Det här är väl igen ett exempel på hur kyrkan är och alltid har varit en smula queer, och går emot samhällets konstruerade könsroller på rätt märkliga sätt. Men det handlar också om en mera specifikt kristen problematik, nämligen bekymret med kristet ledarskap. Jag har på känn att man ofta försöker smugla in ett sekulärt ledarskapstänkande i kyrkan via det ”mjuka/feminina” begreppet förebild. Men kristet ledarskap handlar om att tjäna, det går inte att komma runt det. (och innan ni hänvisar till Fil 3:17, läs den i sitt sammanhang!). Att tjäna har ingen av den glamour (även i ordets rätta bemärkelse!) som omger det moderna ledarskapet.

Här finns en djupare fråga som jag själv inte riktigt vet vad jag skall göra med. Det verkar som vi som kultur håller på att tappa bort en viktig nyans i vad efterföljelse handlar om. Jag tänker mig att om vi förstår ”att följa Jesus” och ”att växa i kristuslikhet” som att vi skall ha Jesus som förebild, att vi skall försöka efterlikna honom, så tar vi allvarligt miste. Poängen är inte att jag skall jämföra mig med Jesus, mäta mig med honom. Jag ska vandra i hans fotspår, och det tar mig vart det tar mig. Att följa är inte det samma som att härma.

I grunden finns här problemet att vår kultur gjort jämförelsen till den centrala aspekten av de flesta av våra relationer. Vi jämför oss med våra vänner och fiender, våra ”förebilder”, ”mentorer”, idoler…

Vi har orsak att lyssna till Abba Bessarions råd till den unge broder som frågar honom ”Vad skall jag göra?”

”Var tyst och jämför dig inte med andra.”

Kommentera