Artikeltips: Ett sekel av svensk (akademisk) teologi

Arne Rasmusson skrev för några år sedan en teologihistorisk artikel om den svenska akademiska teologins 1900-tal,  ”A Century of Swedish Theology.”  Allt är nu inte så mörkt som nedanstående citat ger sken av – varken i Arnes artikel eller någon annanstans – men det beskriver ändå träffande det komplex, eller den babylonska fångenskap, som den akademiska teologin länge kämpat med i Sverige:

one may say that much of Swedish theology has worked out of an unproblematized unitary conception of science, an ideology important for legitimizing the university, but difficult to defend in terms of sociology, philosophy of science, and more recently of cognitive science. The political philosopher John Gray has said that science so understood (in distinction from the actual, manifold and very different types of research going on in the various disciplines) “serves two needs: for hope and censorship.” Today, he says, it alone supports the hope of progress (Gray says “the myth of progress”) and it “alone has the power to silence heretics.”

Alternativet till det ovanstående kan självklart inte vara ”anything goes,” utan akademisk teologi måste ta sin utgångspunkt i ett frimodigt tillgodogörande av ”konfessionella” teologiska traditioner, och i ekumeniska samtal varken gömma sig bakom eller ta någon särskild hänsyn till de filosofiska och ideologiska skygglappar som moderniteten påbjuder. Vad detta konkret skulle medföra är upp till akademiska teologer av respektive konfession att visa; det pågår, i min mening, redan ett sådant arbete.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.