Den traditionella historieskrivningen om västvärldens sekularisering har ofta utgått från en skissartad idé om att det successiva bortfallet av religion och metafysik lett till att vi blev rationella, vetenskapliga, moderna och sekulära, på köpet. Denna process har ofta framställts som ett oundvikligt framåtskridande i den mänskliga historien, och har därigenom getts ett närmast metafysiskt skimmer. Denna sekulariseringsberättelse fick länge stå i det närmaste stå oemotsagd. Glädjande nog tycks nu idéhistoriska exposéer som inte utgår från sekularistiska grundantaganden bli allt fler. Sedan tidigare har ju Charles Taylors A Secular Age (2007) pekat på hur både kristenhetens praktiska reformsträvanden och kyrkans egna teologiska och filosofiska förändringar gett upphov till det tillstånd där det blev tänkbart att ”välja” en religion. Sedan dess har flera läsvärda idéhistoriska skildringar med liknande ansats utkommit:
- Den politiske teoretikern Michael Allen Gillespie visar i sin The Theological Origins of Modernity (2008) hur moderniteten – dess sekulära självförståelse till trots – har sina rötter i kristendomens historia.
- Idéhistorikern Stephen Gaukroger har i The Collapse of Mechanism and the Rise of Sensibility (2011) beskrivit hur hur den moderna Vetenskapen kom att gå bortom föreställningar om metod och teknisk expertis till att formulera en världsåskådning i konkurrens med den kristna och göra anspråk på en sorts allomfattande kunskap.
- Notre Dame-historikern Brad Gregory har i The Unintended Reformation (2012) beskrivit den protestantiska reformationens oanade konsekvenser i termer av hyperpluralism, avsaknad av en föreställning om det gemensamma goda, samt kapitalismens och konsumismens dominans.
- Thomas Pfau (professor i engelska och tyska vid Duke university) menar i Minding the Modern (2013) att förlusten av centrala begrepp från klassisk och Aristotelisk filosofi lett till en separation mellan förnuft och vilja som omöjliggjort ett fruktbart samtal om etik och moral i vår samtid.
- Oxford-filosofen Larry Siedentop visar i Inventing the Individual (2014) att centrala liberala idéer som tron på individens frihet, allas lika värde, och likhet inför lagen, är föreställningar som först formulerades av kristna tänkare under medeltiden, inspirerade av den tidiga kyrkan.
- Nyligen utkom Oxfordhistorikern Peter Harrison ut med boken The Territories of Science and Religion (2015), som visar hur begreppen religion (religio) och vetenskap (scientia) gått från att ursprungligen förstås som dygder till att felaktigt uppfattas universella och monolitiska begrepp, något som lett till onödiga och korkade konflikter. Detta tema har Harrison tidigare berört i sina Giffordföreläsningar från 2011: Science, Religion and Modernity, och i kortform i hans ABC Religion-artikel The Virtues of the Mind: Mapping the Territories of Science and Religion.
Gemensamt för dessa verk är att de alla, tvärtemot det gamla sekulariseringsparadigmet, framhåller att sekularisering och modernisering inte skedde som en dualistisk reaktion mot ”religion”, utan att olika teologiska dispyter inom kristendomen bar fröet till sekularisering och modernisering. Kort sagt, sekulariseringen har teologiska rötter!